Populism är med andra ord missnöje, och populistiska partier är missnöjespartier som har ett uttryckt missnöje över en eller flera samhälleliga frågor. Populism kan uppstå över något som folket är missnöjda med, det typiska brukar vara integration, invandring och flyktingar. Dessa frågor är något som historiskt skapat stora oroligheter i så gott som alla länder i världen i alla världsliga tider.

Men ett populistiskt parti kan vara en trend i politiken som uppstår där andra etablerade politiska partier misslyckas att lösa en viss samhällelig fråga. Om folkets missnöje blir tillräckligt stort får ett populistiskt parti ibland så pass stort stöd att det kommer in i ett demokratiskt parlament, vilket partiet vanligtvis inte brukar göra. I sällsynta fall kan extrema partier med nazism eller kommunism till exempel komma in i parlamentet ifall övriga partier inte lyckas lösa en fråga som berör folket stort.

En del menar att partier som feministiskt initiativ eller miljöpartiet är populistiska på grund av deras kamp för sina huvudfrågor, att de är ett extremparti för att de vill förändra samhället så radikalt, ställa om mot ett jämställt samhälle och till miljövänliga alternativ snarast. Men populismen brukar oftast känneteckna tillfälliga missnöjen mot saker som de sittande partierna misslyckas med att åtgärda.