Utöver de ovan nämnda demokratiska ideologierna och partierna finns det även odemokratiska statsskick, ideologier och partier som styr länder runt om i världen. Givetvis finns det odemokratiska varianter och tillämpningar av ideologierna socialdemokrati, konservatism och liberalism m.m., men dessa brukar i sin demokratiska form tillhöra de demokratiska rörelserna i länder i världen.
Gemensamt för de odemokratiska formerna av politik och styre är att folket tappar inflytande till en viss del eller helt, ofta tar ett parti, en rörelse eller en annan grupp eller person över makten antingen politiskt genom att tillförskansa sig mer makt, eller genom militärt övertag, eller med våld på annat sätt. Dessutom lämnar dessa former av politiskt styre sällan över makten självmant, eller följer de lagar som har existerat om mandatperioder. Istället kan kungliga styren, diktatoriska och andra militära sty
ren ordna en successionsföljd, att släktingar, kollegor ärver landets styre när diktatorn dör, vilket ger följden att landet går över i nästa generations diktatur eller i annat fall byter politisk riktning till en demokrati.
För övrigt får man inte glömma att demokrati tolkas olika i olika länder och regioner i världen, att demokrati inte alltid är en tradition i alla länder och tider och därmed kan förutsättas vara något folk alltid vill ha. T.ex. byts en del demokratier ut mot diktaturer då de misslyckats, nazismen i Tyskland tog över efter Weimarrepubliken 1933 efter att ha blivit demokratiskt valda. Därefter upplöste nazisterna det demokratiska systemet. Demokrati kan dessutom betyda olika saker i olika delar av ett land, olika partier kan ha olika syn på ämnet. So-rummet.se skriver mer om ideologi och makt, hur dessa kan interagera med varandra.