Knappt har amerikanerna hunnit vänja sig vid att Sverige numera saknar regering (nåja, det kanske inte är en alltför stor nyhet där ) innan nästa stora grej inom amerikansk politik böjar dra igång. Det handlar om startskottet på tävlingen om vem som ska få bli demokraternas presidentkandidat i det amerikanska presidentvalet i november år 2020. Och det avgörs i en serie olika så kallade primärval under vintern och våren 2020. Därför böjar det redan nu bli hög tid att tillkännage sin kandidatur. Ja, det ska börjas i tid i USA. Under 2018 ås sista skälvande minuter meddelade Elizabeth Warren att hon tänker försöka bli president. Om hon skulle lyckas med det blir hon i så fall ytterligare en kvinnlig presidentkandidat. Hillary Clinton ställde ju som bekant upp som presidentkandidat i valet år 2016 som hon förlorade mot Trump.
Negativa röster börjar redan nu prata om att det kan bli en upprepning av händelserna år 2016 och att det kan bli samma utgång för demokraterna även denna gång. Att inte jämföra Warren med Clinton, eftersom de båda är kvinnor, menar vissa är närmast ”olagligt” (i ordets mer lättsinnliga innebörd).
Detta trots att Warren är en politiker som skiljer sig i mycket från Hillary Clinton.
Dessutom börjar man nu att analysera Warrens ”likeability”, det vill säga förmåga att bli omtyckt. Något som tydligen enligt somliga är den mest viktiga egenskapen bland kvinnliga politiker…tyvärr.
Det dröjde inte mer än knappt ett dygn innan den internationella och välkända sajten Politico hade publicerat en artikel med namnet ”Warren kämpar mot Hillary Clintons skuggor och eko” (fri översättning). Men inte nog med det. När Politico delade artikeln på mikrobloggen Twitter så var det med en negativ beskrivning. De ställde en retorisk fråga som gav en sur efterklang. De skrev: ”Hur ska Elizabeth Warren undvika att göra en Clinton – att bli avfärdad som för svår att tycka om innan kampanjen ens hinner lyfta från marken?”
Hur ska då Elizabeth Warren lyckas med sin kampanj och hur kan man undvika att det blir en upprepning av Hillary Clintons valförlust? Ja, på tidningen the Guardian har kolumnisten Arwa Mahdawi några förslag, serverade med en syrlig smak.
Media behöver sluta använda ”likeability” som en förskönande omskrivning för ”Är USA för sexistiskt för att rösta fram en kvinna som president?”. Media behöver sluta förmedla narrativet att man inte kan gilla starka kvinnor. Och slutligen, menar Arwa Mahdawi, behöver media börja behandla Elizabeth Warren som en presidentkandidat, och inte en kvinnlig presidentkandidat. Samt börja fokusera på de frågor som Warren, en senator från den östamerikanska delstaten Massachusetts, står för och den politik som hon vill driva.
En fråga som man kanske kan förvänta sig att hon vill driva är att få ner rökningen. Rökning är ett folkhälsoproblem även i USA, inte minst bland den hårt slitande arbetarklassen. Om du också vill sluta röka så finns det hjälp att få från till exempel Apoteket.
Att Warren är kvinna spelar förstås roll, menar Arwa Mahdawi, men det finns bättre metoder att skriva om henne, man inte gång på gång behöver framhäva hennes kön överdrivet mycket.