Rösträtten är i allra högsta grad relevant både i dagens samhälle och ur ett historiskt perspektiv. Idag ser de flesta i västvärlden rösträtt och demokrati som en förutsättning för ett rättvist och välfungerande samhälle. Tittar man historiskt har rösträtten haft en stor betydelse för både utjämningen av klasser i samhället och utjämningen av skillnader mellan könen. Rösträtten är även viktig för att få en individ att känna sig som en del av det samhälle hen lever i.
Men rent praktiskt gör rösträtten även att alla grupper i samhället får komma till tals och kan få sin vilja igenom. Samhället blir inte anpassat efter enbart en grupp i samhället, utan tanken med en allmän rösträtt är att alla ska få säga sin mening och att majoriteten ska få bestämma hur samhället ser ut, inte de med mest pengar eller högst status. Tanken är alltså att samhället på sikt ska jämnas ut.
Debatten om rösträtten har dock rasat genom åren och rasar fortfarande runt om i världen. Vilka ska få rösta, vilka kan och förtjänar att vara med och bestämma hur samhället ska se ut? På vissa håll i världen ser det idag ut som det tidigare gjorde i Sverige. Endast män, eller till och med rika män har rätt att rösta. I vissa fall har ingen rätt att rösta, utan samhället förväntas lita till att en enväldig ledare vet bäst.
Det är faktiskt så att situationen i Sverige under tidigt 1900-tal var ganska skild från situationen i dagens Sverige, speciellt om man tittar på kvinnans ställning i samhället. För det första betraktades kvinnan som omyndig. Detta innebar bland annat att hon som gift inte hade äganderätt till sin egen egendom och att hon inte kunde välja vem hon skulle gifta sig med. Äktenskap baserades oftast på vad som var bäst för familjens ställning och ekonomi. Det innebar dessutom att hon inte fick rösta.
Efter detta följde en enorm kamp från ett antal kvinnliga rösträttskämpar. En av dem som stod i spetsen för kampen för lika rösträtt var Frigga Carlberg som bland annat skrev en text som närmast kan liknas vid satir. Där lyfte hon upp och punkterade de argument mot kvinnlig rösträtt som hon ansågs ligga till grund för motståndarnas åsikter. Att vinna denna kamp var dock inte lika lätt som att beställ ett Nyckelband med tryck. Till slut fick hon och många andra dock sin vilja igenom. År 1919 beslutades om att även kvinnor skulle få rösta. Värt att ta i beaktande är att detta enbart är ganska exakt hundra år sedan.
Det är lätt att vi tar rösträtten för självklar och garanterar oss själva att den alltid kommer finnas där. Men det är farligt. När vi slutar bry oss om rösträtten riskerar den att försvinna. Låt oss därför ta vara på och alltid strida för den allmänna rösträtten. Den är en förutsättning för demokrati.